Midsommarbarn

Nu är han äntligen här, världens finaste Lucas..

Den 25 juni kl 02:49 flög han ut som en kanon, bokstavligt talat.

Allt gick över förväntan och jag hade en riktig drömförlossning!

Lucas vägde 3820 gram och var 52 cm lång när han såg världen för första gången.

Väntar och väntar..

Vi är fortfarande hemma, väntar på tätare värkar innan vi åker in.
Denna här gången vill jag inte åka hem från KS utan bebis!
Dagen har bestått av ett konstant ätande, vilande och ett ständigt vattenflöde....

En myt?

Jag har alltid trott att när det väl sätter igång så kommer Jacob go bananas men det här med hysteriska blivande pappor verkar vara en myt...

-Jacob, jag tror att vattnet har gått..!!!

-Snaaaaark

-Jacob, nu är det fyra minuter mellan värkarna och de börjar bli rätt kraftiga..Borde jag ringa?

-Snaaaark

Filbunken Ericson sover vidare....

Plötsligt händer det...

Äntligen börjar det hända lite grejer. Intet ont anande stod jag och tvätta håret över badkarskanten när det började droppa ur mig. Tur att jag kissa ner mig när jag stod i badrummet var min första tanke. Min andra tanke var att det var lite konstigt att det var rosa och inte gick att stoppa. Vattnet har börjat sippra! Det kan fortfarande dröja innan bebisen kommer ut men nu är det iallafall på gång. Jakes reaktion på det hela var en snark. Väldigt odramatiskt, inte alls som på film. Har ringt förlossningen och ska komma in om ett par timmar för kontroll om inte värkarna blivit starkare. Nu är det mest ett par fjösvärkar som kommer och går.

Ska föna/platta håret, äta och vila lite nu. Återkommer!

Ps. Vad ska man ha för frisyr när man ska föda barn?
Ps2. Kommer inte vara tillgänglig på mobi utan meddelar världen när det är klart. Tack.

Förlossningskliniken

Fastnade framför ett avsnitt av Förlossningskliniken.
Plötsligt känns det inte lika brådskande att få ut min lilla prins....

Midsommar

Nu är det mesta inhandlat till min och Jakes midsommarfest. Det enda som saknas är jordgubbar och glass men de tänkte jag inte införskaffa förrens på fredag. Jag vet dock att så fort jag dukat fram maten, efter att ha slitit med den halva dagen, så kommer lilla Lucas bestämma sig för att titta ut. Nåja, det får väl bli så då.

En vecka

Idag har jag gått miste om en vecka med min lilla bebis :( Men nu dröjer det max en vecka innan vi får träffa honom. Både jag och Jake är övertygade om att han kommer på fredag, dvs på midsommarafton bara för att vi har skämtat om det från dag 1 :)

Apropå midsommar så hade vi hoppats på att han skulle vara ute vid det laget så att vi hade kunnat åka till landet men det känns ju lite vanskligt att ge sig iväg på äventyr i det här stadiet. Vi ska iallafall se till att fira och äta gott ändå (såvida vi inte ligger inne på BB) så idag blir det matshopping med mami, Malin och Linn.

Dax för frukost!

Day 6..

Igår var vi hos barnmorskan och alla mina värden var ju såklart perfekta, alltifrån blodtryck, järnvärde till bebis hjärtslag. Hade nästan hoppats på något avvikande så att de kunde plocka ut honom men man får väl vara tacksam att allt ser så bra ut. Vi ska  ringa till KS på torsdagmorgon för att få tid för ultraljud, ser allt bra ut där med fostervatten och lilleskrutt så ska vi återkomma på måndag för en tid för att bli igångsatta nästa vecka.

Hoppas på att slippa bli det men det ser ju inte så ljust ut. Bebis verkade dock skämmas lite igår då det blir så mkt besvär för mami, hade smärtsamma värkar hela dagen och natten som om han verkligen ville ut men han tycks ha ångrat sig i sista stund och krupit upp igen. Idag har jag inte känt så mycket.. Blev dock en sömnlös natt så jag är helt mör i kroppen..

För att locka ut mig ur min misär så ska min kära Jacob bjuda ut mig på bio och mat ikväll. Ska bli mys! Sånt uppskattas! Ska snart hoppa i ett bad och göra mig fin, visserligen ska vi inte åka förrens åtta-snåret men allt tar så mkt längre tid när man är size superfet.

FYI

Ingen bebis.

Lycklig

Trots att jag blivit bitter, fet, vattenfylld, fått tandvärk (dagens nya krämpa) samt Tourettes-liknande symptom och går runt med kroniska födslovärkar så är jag faktiskt väldigt lycklig!

Jag har världens finaste familj, sambo och vänner. Jag älskar hela bunten! Jag älskar även min envisa bebis i magen, jag tar tillbaka allt jag har sagt. Klart att du inte kommer få utegångsförbud och indragen veckopeng för resten av livet. Mamma blev bara lite otålig.

Det gäller att komma ihåg allt detta när allt känns jobbigt.

Puss på er allihop!

Sista besöket?

Imorgon har vi tid hos barnmorskan för kontroll igen. Suck! Man får alltid en tid om man går över tiden och precis som alla andra läkare/barnmorskor vi varit i kontakt med den senaste månaden så trodde även hon att jag skulle ha fött vid det här laget. Vi kramades tom hejdå och det var knappt att jag skrev upp tiden vi skulle ha varit där. Big mistake såklart! Hittade en liten lapp häromdagen där det stod "BM 21 11:00" så jag gissar på att jag ska vara där den 21 juni kl 11...

Allt hade varit så mycket enklare om inte varenda vitrock hade lurat i mig att jag skulle föda i förtid och ABSOLUT inte gå över tiden. Då hade jag ställt in mig på att gå över tiden från början och mitt psyke hade mått lite bättre. Idag är det två veckor sen den senaste läkaren sa till mig att vi skulle bli föräldrar innan helgen var över...

Nåja, vore kul om skrutten kom innan midsommar. Annars vet jag två surmulna parents-to-be som kommer sitta och uggla i en lägenhet på Norrskensbacken under hela firandet.  Sugen på att joina?

20 juni

Än är jag icke mor..

Värkar hela dagen igår och lite idag. Ingen bebis dock. Måste ha världens längsta latensfas (öppningsfas)... Någon mer än jag somfött barn i slow-motion??!

Idag har iaf baby lovat att vi ska hitta på något skoj när han vaknar, hoppas att vädret håller i sig bara! Har fått stränga order om att inte väcka honom före kl 11 då han gick och la sig strax efter 5. Tips, skaffa aldrig golfkanalen på Viasat!! Golftvälingar dygnet runt..

Själv ser jag för taskig ut idag, inte nog med att jag laddar mina kolhydratförråd varje kväll (ifall jag skulle föda) som gör att jag växer på alla håll och kanter utan idag har jag även fått små pliriga grisögon. Sådana där som tjocka elaka svettiga gubbar i filmer brukar ha. Dessa ögon är ett resultat av min bröllopsvaka från gårdagen. Bölade non-stop (bara inombords de första timmarna då mami & papi var här) från de att sändingarna började vid åtta tills de slutade vid midnatt. Ska leta fram några mögliga gurkskivor från kylen och se om de kan lindra svullnaden...På återseende!

Jaha..

Tänk att lilla älsklingen trivs så bra inne i min stora tjocka mage att han hellre spenderar sina dagar därinne än härute. Jag känner hur han bökar runt och försöker sträcka ut sig, tänk om han bara visste hur mkt mer plats han skulle få om han kom ut!  Varje morgon när jag vaknar så kan jag inte llåta bli att titta ner i hans lilla säng för att se om han är där. Det har han dock inte varit hittills och jag borde ju iofs ha märkt om han kommit ut under natten.

Apropå kattskit, här kommer en utlovad bild på korvskinnet jag hade på förra helgens bröllop. Satt som en smäck runt stora magen, tack gode gud för trikå!

Dag 3

Dag 3 på övertid idag. Idag blir det positiva tankar, max 11 dagar kvar innan jag blir mamma! :o)

Såg förvrigt soluppgången idag igen, det ni... Hade dock inte gått och lagt mig vid det tillfället då min dygnsrytm blivit rejält rubbad. Får se hur länge jag håller ut idag.

Pusss

Dag 2- Övertid...

Idag skulle jag ha träffat min fina Matilda men då jag vaknade med magont så blev jag tvungen att ställa in. Känner mig inte som det roligaste sällskapet för tillfället..

Igår blev det storstädning deluxe här hemma för att få tiden att gå. Jag dammade, dammsög, plockade, tvättade 4 maskiner  + täcken och kuddar samt vek ihop allt och la in i garderober. Men ingen bebis..Har börjat inse att hur mycket jag än håller igång så verkar han inte vilja komma ut så därför tänker jag spendera hela den här dagen i soffan...med gott samvete...

Update

Jake kom hem i ett stycke och den saknade sadeln återfanns i lekparken....Snorungar..

Vart är världen på väg?

När älskade J skulle cykla till stationen imorse så visade det sig att någon illvillig människa snott min cykelsadel..Why?? Saknade denne någon en sadel eller var det bara någon snorunge som ville jäklas?? Stackars min fina trotjänare Nevada...

Jacob valde att cykla ner henne ändå, låt oss för allt i världens hoppas att han inte glömmer bort att hon saknar sadel när han susar ner till station... För allas trevnad.

Övertid?

Räknas det här som övertid nu? Enligt de första beräkningarna så skulle lilla L komma idag, detta baserat på sista mensens första dag. Det skulle ju förklara väldigt mycket, till exempel varför han INTE ÄR HÄR. Än finns det alltså hopp. Såvida inte han inte är som Jake..Nordeuropas största tidsoptimist... Tror dock på alternativ ett, stackars lilla barn tror att mami väntar på honom först idag. Så nu håller vi tummarna.

Nåväl, om jag tyckte att gårdagen var en lång dag så kommer det här definitivt bli en ännu längre dag....
Vaknade vid 03:40 och åt frukost till soluppgången. Rostmackor och apelsinjuice slank ner. Att dricka två glas apelsinjuice är dock som att be om trubbel..Så nu sitter vi här, jag och halsbrännan, och väntar på att Jacobs klocka ska ringa. Börjar bli dags för lunch och middagslur snart.....

Dagen D..

Ingen bebis idag heller verkar det bli. Har känt mig väldigt konstig i kroppen idag, febrig, trött och hängig men än har alltså inget hänt. Oregelbundna värkar som vanligt men nu har man blivit så van vid dessa att jag knappt reflekterar över det.

Nu sitter jag iaf och väntar på att älskade J ska komma hem så att han kan köra mig till svärmor. Där ska jag trösta mig med tårta och fira att finaste svärmor har gått i pension! Ska bli skönt att få tänka på lite annat än bebis, bebis, bebis!

Uppmuntrande statistik

Läste precis att endast 5 % av alla försföderskor föder på den dag då de är beräknade att föda. Härligt!


Så...det finns alltså en chans..... eller inte...

Gud, man blir verkligen knäpp av att vara gravid. Jag vet ju att han kommer att komma ut någon gång inom de närmsta två veckorna men samtidigt känns det så osannolikt att jag inte kan tro på det. Två veckor känns som två år för tillfället! Det är ju emot naturens alla lagar att han skulle stanna kvar därinne för evigt även om det känns som det just nu.... eller?! Kan man vara konstant gravid?? Ska jag se ut såhär för alltid??

Still pregnant.....

Ja, fortfarande gravid...


Har snart varit hemma från jobb och omvärld i en månad och mina dagar ser ungefär likadana ut varje dag. Det är trist liten rutin jag har arbetat in som jag hoppas försvinner så fort bebis tittar ut. Annars blir det en kort mammaledighet.....

05:00-06:00 Vaknar och går upp och äter frukost.
06:00-07:00 Zappar på tv:n tills jag får tillbaka känseln i fingrarna, dessa svullnar nämligen under natten och blir oböjbara.
07:00-07:50 Väntar på att Jake ska vakna så att jag kan pussa honom hejdå
07:50-09:30 Sover middag nr 1
09:30-13:00 Rostar mackor i miljoner och åker någonstans med syster och Linn alt parkerar mig på mapas altan.
13:00-13:30 Lunch...
13:30-15:30 Sover middag nr 2
15:30-16:00 Springer i trappor
16:00-17:00 Dokumentär på tv4-fakta om välbeställda människor som begår brott
17:00-18:00 Unga mödrar på kanal 5...
18:00-18:25 Plockar..
18:25-19:00 Masterchef på tv8
19:00-20:00 Ett nytt liv på landet kanal 9..

*gaaaah* Ni må tro att jag är uttråkad!!

Någonstans emellan dessa program så äter jag middag och provar diverse tips för att få igång förlossningen..Kan med handen på hjärtat säga att jag har prövat de mesta och inget tycks dessvärre fungera. Bara att acceptera att bebis kommer när bebis vill....

Dagen D imorgon..Är lilla Lucas punktlig som sin mor eller en evig tidsoptimist som sin far? Återstår att se....

Pusss..

Måndag

Ingen bebis....

Var på bröllop i lördags och hade jättekul! Brudparet var så fina och jag lyckades nätt och jämnt tygla mina gravidhormoner och undvika en smärre sminkakatstrof. All lycka till er!! Kunde dock inte njuta fullt ut av tillställningen då jag hade värkar non-stop från det att jag vaknade tills det att vi ramlade i säng vid två-rycket på natten. Ja ni läste rätt...så sent har jag inte varit upp sen jag plussade i oktober. Kors i taket! Trodde vid flera tillfällen att vi skulle behöva lämna festen för att välkomna vår bebis men icke... Sen blev det söndag och allt avtog... Suck, borde ha vant mig vid det här laget men det är lika påfrestande för psyket varje gång.

Började iaf denna måndag med ett besök på IKEA, då jag läst på diverse chattforum att det är många som föder efter att de varit där, med fina syster och finaste lillskrutt. Hann införskaffa lite skålar och trycka i mig lite pannkakor innan Linnsan tyckte att det var dags att åka hem. Väl hemma däckade jag i soffan för min vanliga middagslur och vaknade för en timme sen av värkar...Here we go again....

Ska försöka underhålla dessa resten av dagen genom lite dans och städning så får vi hoppas att de väljer att stanna kvar så bebis kan få komma ut...

Beräknad födsel enligt ultraljud bör ske på onsdag men enligt barnmorskans beräkningar ska han komma på torsdag.. Enligt alla andra läkare bör han redan ha varit här...Nåja..Max 2 veckor kvar iallafall innan man blir igångsatt....

Bröllop

Eftersom det inte verkar bli någon bebis den här veckan, trots värkar igår igen, så ska jag gå på bröllop på lördag. Två klänningar är införskaffade, vilken det blir beror på dagsformen. Den ena är ett korvskinn som heter duga och den andra är en blommig liten trasa. Känner mig dock smalast, hur man nu kan känna sig smal när man har gått upp 17 kg(???), i korvskinnet så det lutar åt det. Nu måste jag bara införskaffa lite tjusiga accessoarer och skor att pynta dressen med. En rosa kofta/kavaj måste jag även försöka hitta imorgon då korvskinnet är svart.....

Ska se om J kan fota mig när jag klämt på mig dressarna så ni kan få se resultat.. Måste även be honom måla mina tånaglar då jag inte når dit, och ta bort det befintliga som jag målade dit någon i februari då jag sist fick en skymt av mina fossingar...


Hujeda mig, hur ska detta gå....?

Big fat lie

Okej, mitt förra inlägg var en stor tjock lögn. Jag tror inte att jag kommer att träffa min bebis i vecka 42 utan han kommer nog stanna därinne till vecka 49.

Fick regelbundna värkar i fredags, starka, smärtsamma och intensiva..Precis som de säger att de ska vara, när de var 3 min emellan ringde vi till förlossningen och fick komma in för kontroll. Kan nu med handen på hjärtat lova att jag har träffat alla som jobbar där eftersom det verkar vara mitt nya helgnöje att spendera min tid på KS utan att föda barn. Fick ligga med ctg-kurva och även barnmorskan kunde konstatera att mina värkar var regelbundna. Däremot hade de inte gett så mkt effekt då jag inte öppnat mig tillräckligt mkt för att bli inskriven. Nedrans typiskt när vi lyckats få deluxe-rummet då inget annat var ledigt.....
Fick citodon utskrivet mot smärtan så att jag skulle kunna få sova ordentligt. Tog två tabletter och däckade helt, vaknade utvilad och pigg efter måååånga timmar utan en enda värk...De hade avstannat helt.... SUCK!!! Barnmorskan trodde dock att hon skulle få träffa oss igen under helgen men se på fan. Nu är det måndag och här sitter jag... UTAN BEBIS!!!!!!!!

Jag är så deppig..Spenderar numera dagarna med att springa i trappor och gråta. Försöker även göra mitt bästa för att bygga på en tredje haka (har redan två fylliga sedan innan) då barnmorskan sa att jag skulle äta ordentligt för att orka med. Är dock inte så säker på att hon menade fettdrypande pizzabitar och godis men man tager vad man haver.

Avslutar med ett förlossningsskämt som jag ska dra för Jake när han kommer hem från jobbet. Jag tyckte iaf att det var ganska kul...

Barnmorskan: Har slemproppen gått?
Blivande mamman: Ja, men han skulle bara parkera bilen.

Haha.....

Slemproppen är alltså en liten propp in till bebisen som ska lossna när allt börjar sätta igång.. Självklart har min lossnat men det verkar ju inte som att det blir någon bebis för det.