Det var många ensamma män ute i spåret ikväll, endast hälften var träningsklädda.. Burr! Läskigt!!
Nästa gång är det jag som springer osminkad och beväpnad..
Inför framtida rundor ska jag lämna lösen till runkeeper så att polisen kan se vart jag försvann... Fy, det kryper i hela kroppen av obehag! Tur att vi iaf är två små tjejer som springer ihop..
Nu ska jag hoppa ner i min nybäddade säng.. Finns inget bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar